Idag är det ett år sedan jag startade min blogg. Anledningen varför jag ville börja skriva var för att jag hade börjat upptäcka att det var mycket i vår vardag som inte var så säkert och tryggt som jag hade trott. Vanliga vardagsprodukter visade sig kunna innehålla ämnen som släppte från sina produkter och som när de hamnade i våra kroppar kunde skada oss människor. Jag hade sett den skakande dokumentären Underkastelsen (här finns länk till den, del 1 och del 2) och börjat förstå att mycket av det som jag tog för givet var säkert och ofarligt att använda inte alls var det. Jag kände mig frustrerad och uppgiven. Det hade blivit klart för mig att de som var mest utsatta för de här skadliga ämnena var de som var mest oskyldiga, d.v.s barnen. Det kändes så fel och inom mig väcktes en önskan att jag måste göra något. Jag har alltid gillat att skriva och skrivandet har ofta varit en källa till mitt sanna jag och också ett sätt att bemästra och bearbeta svårigheter i mitt liv.


Allteftersom jag började lära mig om detta, blev det också klart att det här var kunskap som inte bara jag hade missat. Det verkade som att det stora flertalet vuxna runtomkring mig var ovetandes om hur vi och barnen faktiskt kunde skada vår framtida hälsa genom att fortsätta leva som vi gjort. Jag kände att jag ville få hela världen att förstå och börja agera. Vi måste skydda våra barn, och oss själva. Barnen är vår framtid och om vi i min generation redan är så pass sjuka som vi är idag hur kommer det då inte att se ut för dagens generation barn när de uppnår vuxen ålder?! Allergier ökar, cancer ökar, överviktsproblematiken ökar, diabetes ökar, och fler och fler i min närhet kämpade med att kunna få barn. Helt plötsligt var det som att jag lade ihop allt och såg att en stor anledning till att vi mår som vi gör beror på de skadliga kemikalier som vi omger oss med överallt i vår vardag.

Ett år har gått sedan jag startade min blogg och MASSOR har hänt. Jag har förutom bloggen engagerat mig i Naturskyddsföreningens initiativ Operation Giftfri Förskola. Förskolan visade sig vara en av de arbetsplatser som har högst andel av miljögifter. Det kändes så galet och så fel. Jag ville främst skydda mina egna två barn. Jag ville inte lämna dem till en förskola där de spenderade många timmar varje dag, i en miljö som kunde göra dem sjuka om x antal år. Jag kontaktade förskolechefen och under det gångna året har vi haft en pågående dialog där vi tittat på hur vi kan giftminimera på deras förskola. Jag ville bjuda in en kunnig på området för att föreläsa, för att lära personalen på förskolan mer om de här frågorna, så att de kan fatta bättre och mer medvetna val gällande förskolemiljön så att barnen skyddas. Det visade sig dock snart att det inte gick att bjuda in Naturskyddsföreningen till en enskild förskola då deras resurser är begränsade. Jag fick veta att de gärna kommer och föreläser, men att jag då behöver bjuda in ALLA förskolechefer i hela kommunen, samt ledande politiker, upphandlingsansvariga och ansvariga för kosten i kommunens förskolor. Det här sporrade mig bara ännu mer. Plötsligt handlade det inte längre bara om mina barns framtida hälsa, utan alla barn i Örebros kommunala förskolor. Så under några månader stångades jag och ringde runt för att kunna anordna ett seminarium lett av en kunnig på miljögifter på Naturskyddsföreningen. I april i år blev det av. Över 100 personer kom, alla med ledande positioner i kommunen. Tidningen var där och det fick ett stort uppslag i media (bland annat här kan du läsa om det). Örebro Kommun hade beslutat att lägga både tid och pengar på detta med en giftminimerad miljö för kommunens barn och unga. Jag var så stolt när seminariet väl blev av. Här kan du titta på hela seminariet som vi filmade och lade ut på Youtube efteråt.

Under våren fick jag också veta att alla förskolor i kommunen beslutat att byta ut alla plasttallrikar i barnens matsalar. Plast-tallrikar som innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A (BPA). På bara någon vecka så var tallrikarna utbytta mot andra i vitt glas. Här kan du läsa mer om det. Detta kändes som en stor och mycket viktig milstolpe i min kamp för en mer giftminimerad förskola.

Jag har förstått att för att kunna genomföra Operation Giftfri Förskola så krävs först och främst kunskap. För det är ju inte av illvilja som förskolepedagogerna ger barnen leksaker som kan skada dem, eller låter dem äta och dricka ur plasttallrikar och muggar, eller låter dem sova på sovmadrasser som innehåller flamskyddsmedel och hormonstörande ftalater. Nej, det är ju på grund av att kunskap saknas. Kunskap om vart dessa skadliga ämnen finns, och hur man kan agera för att skydda barnen. I augusti i år höll jag därför själv mitt allra första seminarium om Operation Giftfri Förskola på mina barns förskola. Det blev ett väldigt givande seminarium med mycket frågor och en positiv diskussion. Snabbt skedde många bra och viktiga förändringar på förskolan. På bara några dagar hade man börjat byta ut gamla plastleksaker. Istället för att köpa in en ny kulbana i plast inhandlades en i trä. Istället för plastlådor att förvara barnens leksaker hade man bytt till plåtlådor. Pärlor förvarades inte längre i plastbehållare utan i ur-diskade glasburkar. Där och då förstod jag hur viktigt det är med denna initierande första kunskapsutbildning. Kunskap är nämligen grunden för att personalen ska kunna fatta bättre, mer medvetna beslut. Jag har därför bestämt mig för att fortsätta att hålla seminarier i detta ämne så länge som efterfrågan finns. Jag har nu hållit ett seminarium på ett föräldramöte på vår förskola där jag visade på vart skadliga kemikalier kan finnas i vår vardag, varför de kan vara skadliga, och så det viktigaste av allt: Vad kan man göra rent konkret för att göra mer medvetna val som minskar exponeringen för skadliga kemikalier i sin vardag.

Skulle du vilja att jag kom och berättade mer för pedagogerna på era barns förskola? Eller kanske är ni ett gäng föräldrar som vill lära er mer om detta? Hör av er till mig (sarajohansson1976@gmail.com) så berättar jag mer. Jag kan åka runt i Sverige och tänker att hela landet får vara den bas som jag håller mig inom. Alla är varmt välkomna att höra av sig så kollar vi på hur det går att lösa för just er förskola, skola, föräldragrupp eller vilka ni nu än må vara. Jag kan skräddarsy ett seminarium som riktar sig till alla som i sitt arbete eller i privatliv kommer i kontakt med barn.

Under våren skrev jag även min stora omfattande serie SÅ KEMIKALIEBANTAR DU HEMMA OCH PÅ FÖRSKOLAN I 7 STEG. Där går jag igenom vanliga områden i vardagen där de skadliga kemikalierna kan finnas och hur man kan undvika dem. Här kan du läsa hela serien.


Vill du lära dig mer, så rekommenderar jag varmt böckerna:
- Makt, plast, gift & våra barn, av Ethel Forsberg,
- Den onda badankan, av Katarina Johansson
- Badskumt, av Katarina Johansson
- Den flamsäkra katten, utgiven av Naturskyddsföreningen

Det här är året då jag lärt mig att vi ALLA kan göra otroligt mycket för att påverka samhället i den riktning som vi vill att det ska utvecklas. I mitt fall, i en riktning mot mindre skadliga kemikalier i våran vardag. Kolla bara på den explosionsartade utvecklingen med ökad försäljning av ekologisk mat. Det är vi konsumenter som genom våra val när vi konsumerar visar vad det är vi vill kunna köpa. Själv har jag också under det här året fått upp ögonen för de tre vita livsmedlen: socker, gluten och mjölk och hur dessa tre kan vara problematiska för vår hälsa. Jag inspireras och vill på min blogg inspirera till goda recept på hälsosam mat, utan vitt socker, gluten (framför allt vitt mjöl) och komjölk. Boken Det sötaste vi har är en bok som jag rekommenderar alla vuxna som har barn att läsa. Den blev verkligen en ögonöppnare för mig om hur otroligt mycket socker vi stoppar i oss och de konsekvenser detta får, framförallt för små växande kroppar.


Hand i hand med min strävan att leva mer giftfritt så har mitt intresse för att leva mer hållbart också ökat. Mitt engagemang och intresse för att leva mer miljömedvetet, på ett sätt som är hållbart och ansvarsfullt för vår älskade Moder Jord ligger mig varmt om hjärtat. Jag försöker i stort och smått att leva mer hållbart, med mindre konsumtion och mer omtanke om vår vackra natur och jorden som vi bor på. Här kan du bland annat läsa om detta. Det kommer också inom kort mer blogginlägg om just detta.

Nästan 80 000 har besökt bloggen under det här första året. Långt många fler än jag någonsin hade kunnat ana när jag skrev mitt första inlägg 28 september 2014. På min andra informationskanal, Instagram, har jag nästan 1500 följare. Det är nästan dubbelt så många följare som vår lokala tidning Nerikes Allehanda har. Det peppar mig enormt att veta att det är så många som intresserar sig för de här frågorna och all kommunikation med er läsare betyder jättemycket för mig.

Jag har ingen aning vad följande år har i sikte, men jag har goda förhoppningar om att tillsammans kan vi vara med och göra världen till en bättre plats.

The True Cost är en film, som finns att se gratis på Netflix bland annat. Den handlar om kläder - de kläder som vi bär, om människorna som tillverkar dessa kläder och den inverkan det har på vår planet. Att se denna film kommer för alltid att förändra din syn på kläder och de kläder du väljer att bära. Den handlar om dagens klädindustri och den lämnar ingen oberörd. Den här filmen borde ALLA se för vi är alla med och bidrar till den värld vi har idag, och vi kan alla vara med och påverka trenden åt ett annat håll.

Jag har tipsat om filmen tidigare på mitt Instagram, men jag vet att inte alla läsare på bloggen har Instagram så därför berättar jag mer här.

Filmen belyser problemet med att vi i dagens västvärld konsumerar så stora mängder kläder. Konsumtionen av kläder har ökat med 400% bara de senaste två decennierna. Det är helt galet. Vi har slutat använda kläder som en vara som man köper och sedan använder tills klädesplagget är utslitet utan använder idag kläder som förbrukningsvaror. Kanske har inte tanken slagit dig hur denna konsumtionshysteri påverkar världen? Vem är det som betalar det verkliga priset för att vi ska kunna köpa billiga kläder, som vi använder en eller ett fåtal gånger, innan vi köper nytt, nytt, nytt?

The True Cost tar upp hela sanningen hur vår konsumtion i västvärlden påverkar inte bara oss (vi bär kläder med starka kemikalier som kan skada vår hälsa), utan främst de arbetare som tillverkar kläderna som lever under helt inhumana förhållanden till löner som är oacceptabla och som är de verkliga förlorarna när det gäller konsekvenser från de starka kemikalier som används inom textilindustrin. Snittlönen för en textilarbetare i Bangladesh är idag 17 kronor per dag. Det är också vår kära planet Moder Jord som betalar ett högt pris för vårt sätt att leva. Vi förorenar vattnet med alla de kemikalier som används i textilindustrin. Det är dags att vakna och tänka till. Ett sätt att göra det är att se den här filmen. Den är så viktig och alla behöver se den!

Dagens sätt att konsumera kläder, så kallad fast fashion, måste få ett slut. Vi måste börja tillämpa slow fashion. Vi måste börja ta bättre hand om de kläder vi har. Använda dem tills de är utnötta och inte bara några få gånger. Vi behöver köpa mer av våra kläder second hand. Vi måste också förstå att när vi betalar ett lågt pris för något så är det någon annan som betalar det verkliga priset.

Filmen tar också upp varför det är så viktigt att välja ekologiska kläder. Man får en liten inblick i monsterföretaget Monsanto och deras extremt fula tricks att försöka ta över hela världen genom att få monopol på de utsäde som bönder runt om i världen behöver, och som binder upp bönder över hela världen att använda deras starka bekämpningsmedel Roudup som skadar både de som bor och arbetar i de här områdena, men också hela planeten betalar ett mycket högt pris. Nu har de tydligen också börjat ta monopol på mycket av den medicin som behövs för att hjälpa människor som får cancer på grund av deras genmodifierade grödor. 250 000 bönder i Indien har tagit självmord de senaste 16 åren (det är en jordbrukare var 30:e minut) pga att de tagits som gisslan av Monsanto.

Som ni märker är jag upprörd nu. Det här väcker starka känslor. Att se att världen vi lever i är så galet fel gör mig arg. Vi måste få ett stopp och vi kan ALLA hjälpa till att vända den här dåliga trenden till något bra. Varje enskild människa kan välja att köpa kläder som inte mer eller mindre ges bort gratis på t ex H&M. Vi kan välja att köpa ekologiska kläder (och allra helst även GOTS-märkta). Vi kan välja att inte köpa genmodifierad och besprutad mat, eller kläder med för den delen, utan istället köpa ekologiskt när vi handlar vår mat och våra kläder. Jag är fullt övertygad att varje enskild människa kan förändra och göra skillnad. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och tillsammans så får vi stor makt i att förändra världen dithän vi vill att den ska vara. Det vill säga att människor ska behandlas med respekt och värdighet, även de som bor i Bangladesh och som tillverkar de kläder vi bär. Att vi räddar vår planet innan det är försent. Vi kan välja kläder märkta med Fairtrade. Vi kan tänka till och bli mer medvetna!

Jag har skrivit om de här frågorna tidigare, här kan du läsa mer om slow fashion och här berättar jag mer om de kemikalier som finns i våra kläder.

På måndag firar min blogg 1 år. Då kommer jag berätta om mina tankar kring vad bloggen fört med sig, vilken resa som jag gjort under det här gågna året och tankar jag har inför framtiden. Allt gott så länge!!!



Vill du fortsätta att få tips och idéer hur du kan leva mer hållbart, och minska på de skadliga kemikalierna i din vardag? Följ mig på Instagram för kontinuerlig inspiration. På Instagram heter jag saraseviga.

Gilla Saras Eviga på Facebook så missar du inte när det kommer upp nya inlägg här på bloggen.

Hur kan man skydda barnen från skadliga kemikalier i vardagen? Hur skadligt är plast egentligen? Vad kan man göra rent praktiskt för att skydda barnen från att ta skada av läckande kemikalier som tar sig in i deras kroppar och hindrar dem från att utvecklas till friska individer?

Själv har jag funderat mycket på dessa frågor och insett att svaren ofta tar tid att leta reda på. För att inte hjulet ska behöva uppfinnas gång på gång, så har jag försökt göra det lite enklare. Jag sammanställt allt jag lärt mig i en serie som jag publicerat här på bloggen tidigare i våras.

Se serien som som en uppslagsbok. Gå in och läs. Gå tillbaka och läs. Gör små men viktiga steg i vardagen för att skydda barnen. Kanske bestämmer du dig för att barnens lekrum är det som är viktigast, i så fall börjar du där. Någon annan kanske bedömer att köket är viktigaste området, då fokuserar man på detta område först. Gå sen igenom stegen i den ordning och den takt som passar dig.

Sprid gärna detta till alla som kommer i kontakt med barn i sin vardag. Det går utmärkt att dela inlägget på Facebook eller tipsa på Instagram. Tillsammans kan vi ändra trenden med skadliga kemikalier och ge våra barn en bättre start i livet.



Här finns hela serien samlad, det är bara att klicka på respektive del så skickas du vidare till inlägget.


1. Lekrummet
2. Köket
3. Maten
4. Bland kläder och tvätt
5. Badrummet
6. Sovrummet
7. Utflykten

Nu är verkligen äppelsäsongen igång och det dignar i äppelträden av mogna äpplen. Mycket går till spillo och tas inte tillvara. Det är lite speciellt med äppelsäsongen, för den ger så mycket äpplen och det är verkligen mycket under en ganska kort tid av året. Då gäller det att vara kreativ så att man kan ta tillvara på dessa underbara frukter.

Själva har vi en liten trädgård helt utan fruktträd, till min stora sorg. Men som ett stort plåster på såret så har vi generösa grannar på vår gata som mer än gärna delar med sig av vad deras fruktträd ger. Det är både charmigt och en sån fin gest att ställa ut en korg vid vägen att låta förbipasserande plocka av den frukt som man själv inte kan eller orkar ta tillvara på. Vi plockar nästan dagligen från korgar som står utställda i vårt område och främst på vår gata.

Men idag hade vår närmaste granne plockat ihop en stor påse med frukt från deras trädgård som hon gav till oss. Det var äpplen, plommon och päron. Jag blir så rörd och glad att få såna här spontana gåvor. Vi gick hem och jag startade genast att baka en härligt doftande äppelpaj.

Gluten kan ställa till det för många och det finns inga nackdelar med att ta bort gluten så mycket man kan ur sin kost, bara hälsofördelar. Socker får vi i oss i alldeles för stora mängder, så jag tar alla tillfällen där jag kan påverka att minska ned på socker. Faktum är att både socker, vitt mjöl och mjölk tros vara bidragande orsaker till en lång rad av våra vanliga folkhälsosjukdomar idag, så som astma, allergier, typ 1-diabetes, depression, fetma och mycket mer. Jag tycker att det finns all anledning att minska ned så mycket det går på dessa tre produkter.

Receptet är ett ganska klassiskt recept på smulpaj, men jag har ersatt det vita mjölet med ekologiskt bovetemjöl. Ibland gör jag den på ekologiskt stenmalet virvelmjöl av dinkel (detta) som innehåller gluten men som är en betydligt snällare variant än vitt vetemjöl. Sockret uteslöt jag bara, det räcker gott med det socker som finns naturligt i äpplena.

Denna paj är både glutenfri, sockerfri och mjölkfri. Dock serverar jag ofta med vispad ekologisk grädde med lite vaniljpulver i, en betydligt bättre variant än färdiga vaniljsåser som har extremt mycket tillsatser. En riktigt god vaniljsås som du gör själv, som är helt utan tillsatser och socker är DENNA. 

RECEPT ÄPPELPAJ (GLUTENFRI OCH UTAN SOCKER)

4-5 medelstora äpplen, skala och dela i klyftor.
2 teskedar ekologisk äkta kanel (ceylon) 
150 gram ekologiskt smör
2,5 dl ekologiska havregryn
2,5 dl ekologiskt bovetemjöl (ibland använder jag virvelmjöl, det innehåller gluten)

Gör så här:

- Sätt ugnen på 225 grader. 

- Smält smöret. 

- Skala och dela äpplen i klyftor eller bitar. Blanda runt med kanel.

- Blanda havregryn och bovetemjöl och häll över det smälta smöret. 

- Smöra en rund pajform ca 25 cm i diameter. Lägg kaneläpplena i botten. Klicka ut smuldegen överst och pudra gärna med ytterligare lite kanel.
- Grädda i 25 minuter i nedre delen av ugnen.

Servera gärna med egen vaniljsås (DENNA) eller helt enkelt bara vispad grädde som vispats med en gnutta vaniljpulver.

Ät och njut!!!

Vispad ekologisk grädde med lite äkta ekologiskt vaniljpulver passar utmärkt till denna glutenfria smulpaj. Eller varför inte testa DETTA recept på egen vaniljsås.

Det är sista delen av september, men än kan man hitta blomster ute. Här har vår 3-åring plockat blommor till mig. Det är kärlek!!!

Jag tillhör den grupp av människor som fullkomligt älskar lakrits. Lakrits och choklad är jag väldigt svag för. Få saker kan få mig att längta så mycket efter att få äta det så att det faktiskt vattnas i munnen bara vid tanken på det.

Tyvärr så är mycket av den lakrits som säljs inte äkta och istället fullproppad med tillsatser och socker. Därför bestämde jag mig för att testa göra min egen lakritskonfekt. Då kan jag vara trygg i att innehållet endast är rena råvaror och utan vitt raffinerat socker. Genom att välja ekologiska råvaror så slipper jag rester av bekämpningsmedel i godiset.

Det här receptet innehåller inget gluten, inget socker och inte heller någon mjölk. Det är raw food.

Här kommer receptet som är superenkelt att göra. Det behövs dock en matberedare, annars är det lite trixigt. Men har du det så gör du dessa godbitar inom loppet av 5 minuter.


RECEPT EKOLOGISK LAKRITSFUDGE

15-20 stycken

13 ekologiska dadlar, urkärnade
1 msk ekologiskt kokosmjöl
1 msk ekologisk kallpressad kokosolja
1/2 msk ekologiskt lakritspulver
1 krm havssalt
1 krm ekologiskt vaniljpulver


Sätt allt i en matberedare och mixa allt till det blir en slät smet. Häll över smeten på plastfolie (här har jag inte hittat något bättre alternativ än plastfolie än så länge). Slå in hela paketet i folien och platta till så det blir en jämn kaka. Sätt på ett fat och lägg in i frysen några timmar eller över natten.

Ta fram och skär i små bitar, ca 2 x 2 cm. Vid servering så toppa med att strö över ytterligare lite lakritspulver.

Dessa är de enda ingredienser som behövs.

Lyssnade ni till miljöprofessor Johan Rockströms sommarprat tidigare i somras? Om ni inte lyssnat, så rekommenderar jag verkligen att ni gör det. Då förstår man snabbt allvaret i hur vi varit med och skadat vår planet och att vi MÅSTE börja agera nu.

Johan Rockström.

Här är sommarpratet för er som inte lyssnat.

Here is the English version of his radio talk.

Ingen kan göra allt, men ALLA kan göra något. Vår planet är på väg att gå under och vi kan inte blunda längre för detta faktum. Det går inte att fortsätta tänka att någon annan ska ta hand om detta. Vi måste alla hjälpas åt. Tillsammans kan vi vända trenden av att trasha hela våran planet.

Den kanske största faktorn som vi behöver förändra är att vi inte kan fortsätta att konsumera i den takt som vi gör idag. Vi har i vår familj under de senaste åren rejält dragit ned på vår konsumtion. Att vid varje inköp ställa sig frågan: Behöver jag verkligen det här? Om svaret är ja: Går det att låna eller köpa det second hand? Väldigt mycket av det vi köper faller bort och behöver inte inhandlas om man ställer sig dessa frågor först. Visst, man kan inte bli nitisk och ibland vill vi unna oss något extra, eller köpa fina presenter till dem vi tycker om, men för det mesta så kan man välja bort att konsumera. Det finaste i livet är trots allt gratis.

Förutom att det är bättre för miljön att inte konsumera en massa nya saker, så är det otroligt befriande att inte behöva omge sig med massor av saker. För saker tar både tid, och energi. Men också pengar givetvis. Nu kan vi istället lägga mycket mer tid och energi på sånt som vi värdesätter högt, som att tillbringa tid tillsammans i vår familj och med våra vänner.

I vinter löper vårt gamla elavtal ut och det är dags att bestämma el-leverantör och välja vilken typ av el som vi vill ha till vår villa. För mig känns det självklart att välja el märkt med Bra Miljöval. På så sätt vet jag att elen inte är med och bidrar till döda vattendrag, att inte vindkraft används i känsliga områden och framförallt att elen inte kommer från fossila källor. Att välja el märkt med Bra Miljöval gör att jag kan känna mig trygg med att energin som vi använder kommer från källor som har liten miljöpåverkan. Här kan du läsa mer om vad miljömärkt el innebär, och här kan du se vilka elbolag som erbjuder detta. Det extra pris som vi får betala för att få elen miljömärkt var ca 150 kronor extra för ett helt år. Alla har råd med denna extra kostnad. Som sagt, en liten ganska obetydlig gärning för den enskilda personen, men som har en stor betydelse för hur vår miljö påverkas.

Mitt största bidrag till att vara med och minska på miljöförstörelsen och som jag är mest stolt över, är att vi valt att inte ha en bil. Örebro där vi bor är en riktigt bra cykelstad och det är väldigt sällan som jag känner att vi saknar att ha en bil. Det går utmärkt att cykla, och dessutom så får vi röra på oss och kroppen får vad den behöver, dvs rörelse och träning. Någon gång ibland blir det hyrbil, och ibland har vi tagit taxi eller lånat en bil, men allra största delen av året så klarar vi oss med att cykla dit vi ska, eller åka buss eller tåg. Istället för bil har vi denna som vi kör runt våra barn i när vi ska åka någonstans.

Vår cykelkärra, som lätt görs om till en vagn, använder vi både till att transportera barnen i och när det är dags att storhandla.

Det finns alltid saker vi alla kan göra för att minska vår miljöpåverkan. En annan viktig sak som man kan göra är att dra ned på köttkonsumtionen. Vi i vår familj äter betydligt mindre kött idag än bara för ett halvår sedan, men här kan vi bli mycket bättre på att fortsätta öka vår vegetariska kost och minska ytterligare på köttet. Det är dessutom mycket nyttigare och bättre för hälsan att äta mer grönsaker och mindre kött, då kött är en stor belastning inte bara på miljön utan även på våra kroppar.

Vad gör du för att vårda vår planet? Hur kan du bli en bättre planetskötare? Vad kan du göra mer av för att minska din miljöpåverkan? Vad kan du göra mindre av? Min önskan är att vi alla prioriterar dessa frågor. För en dag ska vi lämna över denna planet till nästa generation. Vad är det vi vill ge vidare till dem?



Vill du fortsätta att få tips och idéer hur du kan leva mer hållbart, och minska ned på de skadliga kemikalierna i din vardag? Följ mig på Instagram för kontinuerlig inspiration. På Instagram heter jag saraseviga.

Gilla Saras Eviga på Facebook så missar du inte när det kommer upp nya inlägg här på bloggen.